Bör vi bojkotta Academia.edu?

av Brian Kelly | 9 dec 2015 | Evidens , Repositories | 0 kommentarer Evenemanget ” Why Are We Not Boycotting Academia.edu? ” Jag stötte nyligen på en tweet som annonserade ett evenemang som tog upp frågan ” Why Are We Not Boycotting Academia.edu? ”. Som beskrivet på Eventbrites bokningssida : Med över 36 miljoner besökare varje månad är det San Francisco-baserade plattformskapitalistiska företaget Academia.edu enormt populärt bland forskare. Dess grundare och vd Richard Price hävdar att det är ’ det största sociala publiceringsnätverket för forskare ’, och ’ större än alla sina konkurrenter tillsammans ’. Ändå är publicering på Academia.edu långt ifrån etiskt och politiskt likvärdigt med att använda ett institutionellt öppen tillgång-arkiv, vilket är hur det ofta uppfattas av akademiker. Academia.edu:s finansiella logik vilar på förmågan hos de riskkapitalfinansierade professionella entreprenörer som driver det att monetisera de dataflöden som genereras av forskare. Academia.edu kan därmed ses ha en parasitär relation till ett offentligt utbildningssystem från vilket statlig finansiering stadigt dras tillbaka. Dess affärsmodell är beroende av akademiker som till stor del är utbildade och forskar inom det senare systemet, och som arbetar gratis för Academia.edu för att hjälpa till att bygga upp dess privatägda vinstdrivande plattform genom att tillhandahålla det aggregerade input-, data- och uppmärksamhetsvärdet. Sammanfattningen avslutades med att sammanfatta frågor som kommer att behandlas vid evenemanget, inklusive: Varför har forskare varit så redo att kampanja mot vinstdrivande akademiska förlag som Elsevier, Springer, Wiley-Blackwell och Taylor & Francis/Informa, men inte mot vinstdrivande plattformar som Academia.edu, ResearchGate och Google Scholar? Bör akademiker avstå från att tillhandahålla gratis arbetskraft till dessa publiceringsföretag också? Finns det ideella alternativ till sådana kommersiella plattformar som akademiker borde stödja istället? Evenemanget organiserades av The Centre for Disruptive Media och ägde rum vid Coventry University den 8 december 2015 från kl. 15–18. Tyvärr kunde jag inte delta i evenemanget, men eftersom detta är ett område som intresserar mig tänkte jag publicera detta inlägg, där jag argumenterar för att vi istället för att bojkotta Academia.edu bör använda det (och liknande tjänster) genom att komplettera institutionella arkivtjänster med sådana tjänster. Bakgrund till mina intressen För över ett år sedan blev jag inbjuden att hålla ett föredrag om ” Using Social Media to Build Your Academic Career ” vid ett symposium i Bryssel om ” How to Build an Academic Career ” för de fem flamländska universiteten. Under de senaste två åren har jag också hållit modifierade versioner av föredraget vid den årliga DAAD-konferensen, IRISS Research Unbound-konferensen och för iSchool@northumbria’s Research Seminar Series. Som framgår av den medföljande skärmbilden av en av bilderna i presentationerna sammanfattade jag fördelarna som kan erhållas genom att använda Academia.edu, baserat på personliga erfarenheter och med rekommendationer om bästa praxis. Mitt råd, liksom det som ges av bibliotekarier och forskningsstödpersonal som främjar användning av sociala medier bland forskare i början av karriären, tycks stå i konflikt med det övergripande temat för frågan i evenemanget ” Why Are We Not Boycotting Academia.edu? ”. Men istället för att ta upp frågan om huruvida universitet bör äga de onlinetjänster de använder kommer jag att presentera evidens för hur befintliga tjänster används och implikationerna av sådana användningsmönster. Vad säger evidensen? Personliga erfarenheter Bilderna till mitt föredrag om ” Using Social Media to Build Your Academic Career ” finns tillgängliga på Slideshare. I föredraget beskrev jag fördelarna med att göra sitt forskningsinnehåll tillgängligt på populära platser, snarare än att begränsa åtkomsten till nischade webbplatser som institutionella arkiv. I synnerhet beskrev jag de SEO-fördelar som kan erhållas genom att använda populära webbplatser som innehåller länkar till forskningsartiklar som finns på ett institutionellt arkiv. Detta råd baserades på resultat publicerade i en artikel som ställde frågan ” Can LinkedIn and Academia.edu Enhance Access to Open Repositories? ” av mig själv och Jenny Delasalle och presenterades vid Open Repositories 2012-konferensen. Intressant nog googlade jag efter artikeln med söktermen ” linkedin academia.edu researchgate opus ” för att hitta kopian av artikeln som finns på Opus, University of Baths institutionella arkiv; men den första träffen var kopian som finns hos Researchgate. Detta antydde att publicering av en forskningsartikel på en populär tjänst som Academia.edu eller, i detta fall, Researchgate, skulle ge bättre upptäckbarhet för Google än användning av ett institutionellt arkiv. Men eftersom Google kommer ihåg tidigare sökningar skulle ett mer objektivt verktyg vara Duckduckgo, som inte sparar en historik över tidigare sökningar. I detta fall hittade sökningen efter ” linkedin academia.edu researchgate opus ” artikeln som finns hos Researchgate på andra plats. Med hjälp av artikelns fullständiga titel, som visas i Duckduckgo-sökningen efter ” Can LinkedIn and Academia.edu Enhance Access to Open Repositories? ” var ordningen på sökresultaten (1) artikel som finns hos Academia.edu; (2) artikel som finns hos Opus institutionella arkiv; (3) bilder som finns på Slideshare och (4) artikel som finns hos Researchgate. Personligen har jag därför funnit fördelar genom att använda Academia.edu och Researchgate för att hjälpa till att öka synligheten för mina forskningsartiklar. Men hur populärt är Academia.edu inom den brittiska forskningssektorn? Institutionell evidens För att besvara denna fråga genomfördes en undersökning av Academia.edu-användning vid de 24 Russell Group-universiteten den 26 november 2015. Resultaten ges i följande tabell, med länken i den sista kolumnen som gör det möjligt att fastställa aktuella resultat. Ref.nr. Institution Antal personer Länk 1 University of Birmingham 5 408 [ Länk ] 2 University of Bristol 5 759 [ Länk ] 3 University of Cambridge 12 770 [ Länk ] 4 Cardiff University 5 372 [ Länk ] 5 Durham University 5 198 [ Länk ] 6 University of Exeter 5 346 [ Länk ] 7 University of Edinburgh 9 252 [ Länk ] 8 University of Glasgow 6 094 [ Länk ] 9 Imperial College London 3 943 [ Länk ] 10 King’s College London 8 568 [ Länk ] 11 University of Leeds 8 396 [ Länk ] 12 University of Liverpool 4 911 [ Länk ] 13 London School of Economics 6 184 [ Länk ] 14 University of Manchester 11 249 [ Länk ] 15 Newcastle University 4 756 [ Länk ] 16 University of Nottingham 7 963 [ Länk ] 17 University of Oxford 19 709 [ Länk ] 18 Queen Mary, University of London 4 083 [ Länk ] 19 Queen’s University Belfast 2 639 [ Länk ] 20 University of Sheffield 4 821 [ Länk ] 21 University of Southampton 5 646 [ Länk ] 22 University College London 13 481 [ Länk ] 23 University of Warwick 6 457 [ Länk ] 24 University of York 5 297 [ Länk ] Totalt 173 301 Noteringar Denna information samlades in den 9 december. Siffrorna erhölls genom att ange institutionens namn och använda det högsta antalet som listades. Som framgår av den medföljande bilden kan det finnas andra varianter av institutionens namn: siffran som visas kommer därför att ge en underskattning av antalet poster relaterade till institutionen (totalen i tabellen är för den största varianten av